Sjukdomar

Du kan vaccinera din katt mot flera smittsamma sjukdomar som t ex kattsnuva, kattpest, kattleukos, klamydia och rabies. Det går däremot inte att vaccinera mot Felin infektiös peritonit (FIP). Vi på Blå Stjärnans Djursjukhus rekommenderar att du vaccinerar din katt med jämna mellanrum för att behålla skyddet.
 

Behandling av hypertyreos hos katt med radioaktivt jod
Hypertyreos är den vanligaste hormonella sjukdomen hos äldre katter och innebär att katten har en överaktiv sköldkörtel. Orsaken är en tumör i sköldkörteln. 

Tumören är nästan alltid godartad, men den orsakar ändå problem, då den producerar för mycket sköldkörtelhormon. För mycket sköldkörtelhormon ger en ökad ämnesomsättning. Det kan bl.a. leda till problem med högt blodtryck, vilket i sin tur skadar hjärta, njurar, näthinnan i ögonen och gör att katten mår mycket dåligt. Symptom på hypertyreos är ofta illamående, kräkningar, ökad aptit, minskad vikt och ökad aktivitet.

Behandling av hypertyreos kan ske på olika sätt. Ett sätt är kirurgi. Det innebär att man opererar bort sköldkörteln. Detta är dock ett ganska riskfyllt ingrepp, med risk för bland annat påverkan på andra organ, såsom bisköldkörteln. Dessutom innebär kirurgin att man skall söva en patient med kraftigt ökad risk vid narkos. Ett andra alternativ är behandling med tabletter. Tabletterna innebär att man inte botar sjukdomen, utan enbart trycker ner symptomen. Tablettgiva är en daglig och livslång behandling. Tablettbehandling kan hos många katter vara ett stort stressmoment, vilket innebär att många djurägare kan ha svårt att fullfölja behandlingen. Dessutom finns viss risk för biverkningar med tabletterna, såsom illamående och påverkan på lever och blodkroppar, både röda och vita.

Ytterligare ett alternativ är att katten får äta ett foder som är framtaget för att motverka sjukdomen. Detta är också en livslång behandling, som kräver monitorering i form av regelbundna blodprover. Det är mycket viktigt att katten i så fall enbart äter detta foder och dricker endast vatten. Om detta inte kan garanteras, så är fodret inte ett rimligt alternativ. Det är inte alla katter som gillar fodret och alla katter svarar inte heller på behandlingen med fodret.

Det fjärde alternativet är behandling med radioaktivt jod. Vi har sedan flera år på Blå Stjärnan med god framgång behandlat katter med hypertyreos, med radioaktivt jod.

Behandlingen är en engångsdos med radioaktivt jod, som sker intravenöst (direkt i blodet via en kanyl) eller subkutant (under huden). Jodet tas upp framför allt i de sjuka (tumöromvandlade) cellerna i sköldkörteln, där jodet sedan pga strålningen förstör cellerna. Katten behöver efter det inga fler behandlingar och man har i mer än 90 % av fallen botat katten från sin tumörsjukdom med en enda injektion. Katten får vara kvar hos oss på Blå Stjärnan i fem dagar efter behandlingen (till följd av säkerhetsföreskrifter avseende strålning) och skall sedan första veckan hemma, hållas inomhus med vissa enklare förhållningsregler. Efter dessa två veckor är dock allting klart och katten kan hanteras och leva som vanligt.

Det förekommer i princip inga biverkningar med behandlingen. Dock har några katter rapporterats kunna bli lite hesa i några veckor efter behandlingen. Man kontrollerar 4-6 veckor efter behandlingen med blodprov att sköldkörtelnivån har sjunkit och att man har lyckats med behandlingen. Det finns risk för överbehandling (dvs att man slår ut för mycket av sköldkörteln), men det leder sällan till att man behöver göra något åt det (sköldkörteln återhämtar sig oftast inom 6 månader och det är sällan katterna får några bekymmer av det).

Hypertyreos kan på grund av hur blodtryck och blodflöde ändras i kroppen, ibland dölja en samtidig njursjukdom hos katten. Därför rekommenderar vi på Blå Stjärnan alltid att man innan en behandling med radioaktiv jod, sätter katten på tablettbehandling i några veckor och sedan tar blodprov för kontroll av njurvärden och sköldkörtelvärde. Detta för att se om en njursjukdom då träder fram, när man minskar mängden sköldkörtelhormon. Det här gör vi dels för att man som djurägare skall veta om en eventuell njursjukdom innan behandling och dels för att man vid en njursjukdom helst skall gå vidare på ett annat sätt, än att så snart som möjligt jodbehandla katten.

 

Injektionsassocierade tumörer hos katt
Katter kan till följd av injektioner, ibland drabbas av tumörsjukdomar (sarkom) i huden och dess underliggande vävnad. 

Det har framförallt visat sig kunna uppstår efter vissa vaccinationer (såsom rabies- och FeLV-vaccinationer), men alla vaccinationer och läkemedelsinjektioner under hud eller i muskulatur kan leda till dessa tumörer. Det är generellt sett dock ingen stor risk för utvecklandet av tumörsjukdomar efter injektion. Och det är nästan alltid så att vinsten av injektionerna/vaccinationerna klart överväger risken för utvecklandet av tumörsjukdom. Det är också så att dessa typer av tumör även kan uppstå spontant, utan att man har givit katten någon vaccination eller injektion. Dock är de injektions-associerade sarkomen mer aggressiva än de icke injektions-associerade. Tiden från injektion till utvecklandet av tumör kan vara allt ifrån några veckor till många år. Varför tumörerna uppkommer vet man inte helt säkert, men man tror att det har att göra med den inflammation som blir efter injektionen och att kattens immunförsvar överreagerar.

Om man upptäcker en knöl på sin katt, så bör man kontakta en veterinär för vidare undersökning och provtagning. Och om knölen sitter på ett ställe där katten har fått en vaccination eller en injektion, så bör man ha injektions-associerat sarkom i åtanke.

Behandlingen är mycket omfattande kirurgi i kombination med strålning och ibland även cytostatika. Överlevnaden är god, om man kan behandla i ett tidigt stadie. Ju större tumören är, desto sämre är prognosen, då det är svårare att uppnå fria marginaler vid operation. Det är också så att man har bäst chans om man kan operera bort allt i en operation. Dvs om man måste upprepa operationen (pga att man inte har fått bort allt på en gång), så är prognosen sämre. Därför är det viktigt att man kan planera kirurgin, strålningen och cytostatikabehandlingen innan man drar igång behandlingen (exempelvis med hjälp av datortomografi) och att man har en mycket erfaren kirurg som opererar.

 

Kattsnuva
Det finns två typer av kattsnuva. 

Symptom:
Snuva, feber, sår på tungan, dålig aptit, avmagring och dåligt allmän-tillstånd. Vi på Blå Stjärnans Djursjukhus rekommenderar att du vaccinerar din katt mot kattsnuva årligen.

Kontakta veterinär:

  • om din katt är avmagrad och har dåligt allmäntillstånd
  • om din katt har sår på tungan
  • om din katt har snuva och feber

 

Kräkning och diarré
Mag- och tarmproblem, vare sig det gäller kräkning, diarré eller förstoppning, har en tendens att bli långvariga eller kroniska hos katter. Kräkningar och/eller diarré kan bero på många olika saker som t ex virus, bakterier, parasiter, främmande föremål, överkänslighet eller allergi mot foder. De kan också bero på sjukdomar i andra organ såsom lever, njurar, bukspottskörtel eller sköldkörtel.

Dietråd:

  • Börja med svält, dvs ingen fast föda i ca 6–12 timmar, för att lugna magen. Ge vatten att dricka. Om katten kräks, ge varken vatten eller mat de första 6 timmarna. Efter 6–12 timmar kan diet-mat ges. Börja med att ge små mål, ca 1 tsk, 6–8 gånger/dag. Öka successivt till normal mängd inom 3–4 dagar. Håll diet i minst 7 dagar.
  • Om kattens mage har fungerat bra på dieten, övergå gradvis till normal kost.
 
Kontakta veterinär:
  • om din katt är allmänt dålig
  • om kräkningarna inte upphör inom några timmar trots att din katt inte fått något att äta eller dricka
  • om diarrén inte ger med sig inom 3 dagar
 
 
Kattpest
Kattpest är en mycket allvarlig sjukdom och nästan alla katter som drabbas dör. 
 
Symptom:
Diarré, kräkningar och feber. Vi på Blå Stjärnans Djursjukhus rekommenderar att du vaccinerar din katt mot kattpest årligen.
 
Kontakta veterinär om din katt har diarré, kräkningar och feber.
 
 
Urinvägsproblem
Symptom från de nedre urinvägarna hos katt – Feline Lower Urinary Tract Disease (FLUTD) – är mycket vanliga och inkluderar blod i urinen, urinträngningar, ökad urineringsfrekvens samt stopp i urinröret. Bakom dessa symptom ligger en inflammation som kan utlösas av stress och/eller lokala faktorer, t ex i urinblåsan. Andra orsaker kan vara infektion, urinstenar, urinpluggar och tumörer. Ofta är det svårt att hitta rätt orsak till symptomen, även om de är mycket påtagliga.
 
Kontakta veterinär:
  • om din katt urinerar på ovanliga ställen
  • går till lådan med kattsand ovanligt ofta
  • skriker eller spänner sig när den urinerar (det ser ut som om katten har förstoppning)
  • har blod i urinen
  • är slö, kräks eller vägrar äta

 

-->